piiinklady

Jag känner mig så lycklig med dig, att jag är livrädd. Livrädd för att du ska lämna mig. Livrädd för att du ska svika mig. Livrädd för att jag ska behöva göra ett beslut jag inte vill göra.
Alla säger ju att lycka inte är långvarit. Men jag har haft så mycket otur så kan inte denna lycka få vara ?
Känns som du är för fin för mig. Som du förtjänar bättre. Men jag försöker älskling, jag försöker ge så mycket av mig jag bara kan. Vet att du aldrig klagat, men endå kan jag känna mig otillräcklig.
Hur vet jag att allt du säger är någonting du verkligen känner ? Och hur vet jag att dina känslor för mig är äkta?